Dandie Dinmont Club

Jag, som heter Prince fick i uppdrag av matte att deltaga på My Dog!
Detta innebar flera saker att gör för 1:a gången, nämligen åka buss, sova borta (utan matte i samma rum), visstas bland mycket folk, visa upp sig och låta folk klappa på mig.

Bussresan gick fint, jag satt i min bur utan att säga ett knyst! Bra va? Men mot slutet blev jag allt lite uttråkad och började flåsa. Det var skönt när vi var framme i Göteborg så jag fick gå ut och kissa. Där blev vi hämtade med bil, matte och jag för transport till My Dog. Vi kom fram och jag fick inta bordsplacering. Det kom massor av människor, stora och små. Alla blev de väldigt charmade av lilla mig och mina  nya kompisar Ester och Zigge. De promotade vår ras på ett väldigt fiffigt vis, gissa hur?

   
Jo, de lade sig på golvet nästan mitt i gången och fick naturligtvis massa blickar dragna till sig. För vem kan motstå en så klappvänlig mage som vi dandisar har. Nästan ingen, tror jag i alla fall! Kom de inte fram så log de brett när de gick sakta förbi där vi höll till. Det kallas rasmonter. Den var väldigt fin tycker jag. De som samlat och sammanställt alla fina dandiebilder och övrigt material, har gjort ett superjobb! I alla fall om ni frågar mig. Jag trivdes nog bäst i montern men matte hade ju planerat att jag skulle ställas ut. Vilka påhitt de kan få våra människor. Men eftersom jag är mattes väluppfostrade lilla älsklig så bestämde jag mig för att sköta mig perfekt. Både i utställningsringarna och i rasparaden där Ester och jag gick på lördagen. Vi fick en del ovationer för vårt framträdande fick vi veta i efterhand. Det var flera som sett oss gå där.

Vi har haft en superfin helg matte och jag, men vi har saknat andra dandisar och deras människor. Var höll ni hus om jag får fråga???
En stor dandiepuss vill jag ge till mina nya kompisar som tack för detta trevliga sammarbete!
Puss på dig Ester och på dig med Zigge. Även Fanny, den tjusiga peppartiken får en blöt puss av lillPrincen. Vi träffades ju bara som hastigast när jag skulle hem, men det blir kanske flera tillfällen i framtiden hoppas jag. Den andra dandietjejen fick jag inte träffa alls, eftersom Sonja som hon heter var där med sin matte på torsdagen några timmar. Men det blir en puss till henne  med för att hon fick sin människa att ta med henne dit. Allt för rasen mina dandikompisar! Eller hur?

Puss på er alla dandienosar där ute.
Från Prince på Sjöbolyckans kennel